Ekonomisk historia bokomslag
Ekonomisk historia bokomslag


Huvudstaden var centrum i en enastående utveckling under frihetstiden med hattpartiet och kända kulturmecenater. I början av 1800-talet ökade kommersialiseringen med en växande marknad för ”Stockholmskvalitet”, ett begrepp som används på antikvitetsmarknaden än idag.

De nya statliga instituten som Konstakademien och stöd till en omfattande konstindustri efter franska förebilder, pressade skråväsendets urgamla hämsko på kulturen tillbaka. Statliga institut skapade både en ökad försörjning för kulturarbetare och främjade en ökad konstnärlig frihet. Men man behöll skråhantverkets krav på kunskap och kompetens. Dagens Konstakademi och Arbetsdomstol är exempel på institut från denna tid liksom det ännu äldre Kommerskollegium och Kungliga slottet.

Ekonomisk kulturhistoria – Bildkonst, konsthantverk och scenkonst 1720–1850 speglar något av denna 1700-talets kulturella guldålder. Konstnärer och konsthantverkare var redan då föremål för en aktivistisk statlig politik. Man betraktade konstindustrin inte bara som estetisk, utan som en del av ett näringspolitiskt sammanhang. Främjandet av handel och manufaktur var tänkt att skapa ett växande välstånd inom landet efter det krigiska 1600-talet.

En viktig fråga bakom antologins undersökningar är i vilken grad kulturarbetares försörjning skilde sig åt beroende på vilka institutioner de tillhörde: skråväsendet, hovet, adliga hushåll, Konstakademien eller hallrätten. Den andra huvudfrågan är hur de undersökta konstnärerna och konsthantverkarnas finansiella nätverk var sammansatta. Deras ekonomi bestod av ett komplicerat spindelnät av krediter. De hade dels fordringar och skulder mellan varandra för köp av material, varor och tjänster. Dels hade de fordringar på kunder och skulder till privata bankirer och mecenater. Deras ekonomi utgjorde en myriad av finansiella transaktioner och borgensförbindelser. Det visar de många konkurserna.

Bokens undersökningar har utformats i ett samarbete mellan disciplinerna konstvetenskap och ekonomisk historia efter internationella förebilder. Undersökningarna omfattar såväl yrkena målare, möbelsnickare och scenarbetare som fallstudier av Pehr Hilleström, Pehr Hörberg och Carl Enhörning.

Klas Nyberg är bokens huvudredaktör. Han är verksam som professor i modevetenskap vid Stockholms universitet. Han har en bakgrund som professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet med inriktning på 1700-talets näringsliv och finansväsen. För mer information kontakta förlaget, red@kulturhistoriska.se, telefon 08-545 560 50, eller författarna genom Klas Nyberg, klas@fashion.su.se.


Välkommen på bokrelease den 29 mars 2017

Missa inte boksläppet av  Ekonomisk historia den 29 mars kl. 15.00-16.30 i Grillska huset i Gamla stan. Då släpps antologin "Ekonomisk kulturhistoria - bildkonst, konsthantverk och scenkonst, 1720-1850" för vilken modeprofessorn Klas Nyberg varit redaktör. Kaffe, te och semlor serveras. OSA senast 22 mars till förlagets e-post: red@kulturhistoriska.se


Pressmeddelande

Ladda ned hela pressmeddelandet (41 Kb)  från Kulturhistoriska bokförlaget.