Foto: Martin Åkerblom
Foto: Martin Åkerblom


Studenterna tittade bland annat på hur myndigheterna beskriver meddelarfriheten för sina anställda, hur de bemöter enskildas begäran att få del av allmänna handlingar, hur fort det går och vilka avgifter som tas ut. Totalt begärde studenterna ut 201 handlingar från 89 myndigheter. 

Under en föreläsning på torsdagen presenterade studenterna Julia Navren, Magdalena Dellborg, Lina Hellman, Amanda Skagerström Lindau och Lovisa Åkesson resultatet från undersökningen.

– Vi kom fram till att bemötandet generellt sett faktiskt var positivt. De negativa resultaten beror till största del på okunnighet hos personalen på myndigheten, några granskare upplevde att myndigheten krånglade för att de hoppades att granskaren skulle ge upp och några upplevde att det var viktigt att komma dit påläst och kunna stå på sig för att få ut de handlingar man ville ha. Ett annat problem som stöttes på i några fall var att begäran var tvungen att vara väldigt specifikt formulerad. I vissa fall var man tvungen att lämna personuppgifter, t.ex. vid entrén eller när man blev hänvisad till hemsidan för att beställa ut handlingar via formulär, säger studenten Julia Navren. 

Utöver själva myndighetstestet gjorde studenterna även en analys av 26 olika mediepolicys. I den framkommer att 54% av myndigheterna inte nämner meddelandefriheten alls i sina policydokument. 

– Det mest allvarliga var nog okunnigheten om vad offentlighetsprincipen innebär och hur lite myndigheterna gör för att informera de anställda om deras rättigheter och skyldigheter kring utlämnande av handlingar och information. I många av policydokumenten beskrevs meddelarfriheten och hanteringen av sekretessbelagda uppgifter rent felaktigt. 

Läs hela undersökningen:   Operation öppenhet (377 Kb)