Foto: Medieutredningen
Foto: Medieutredningen

Ester Pollack, prefekt på JMK, och Sigurd Allern, gästprofessor på JMK, har bidragit med kapitlet Journalistik som kollektiv nytta. Kapitlet handlar om journalistikens roll i den politiska demokratin, krisen för dess traditionella affärsmodell och hur den kan och bör finansieras i framtiden.

– Det är en naiv illusion att tro att ”marknaden” ska lösa problemet, skriver Ester Pollack och Sigurd Allern.  

– I dagens debatt om direkt och indirekt presstöd glömmer man ofta att den journalistiska institutionen har kunnat växa fram därför att den genom hela historien har varit starkt subventionerad, offentligt så väl som privat, skriver de vidare.
  
Gunilla Hultén, studierektor på JMK, har skrivit kapitlet Den sårbara mångfalden i antologin. Kapitlet handlar om mediers roll och ansvar i ett samhälle präglat av etnisk, kulturell, religiös och språklig mångfald. Hon pekar på hur mediebranschens strukturomvandling sätter mångfald inom journalistiken i en utsatt position och riskerar att bli ett värde som inte kan hävda sig i jakten på intäkter och publik.

Hur kommer det sig att du valde att skriva om ämnet? 

– Vi vet att betydande delar av Sveriges befolkning med utländsk bakgrund är frånvarande i och inte tar del av de traditionella nyhetsmedierna. Dessutom finns det stora brister i journalistikens sätt att skildra människor med utländsk bakgrund. Innehållet i nyheterna är ofta är missvisande, okunnigt, stereotypt och fördomsfullt. Lägg till det att journalistkåren är mycket homogen med en betydande underrepresentation av personer som är födda utanför Sverige. Sammantaget är det ett demokratiskt bekymmer, säger Gunilla Hultén. 

Anna Roosvall, docent på JMK, har skrivit kapitlet Journalistik, rättvisa och rättigheter.

– Idag handlar diskussioner om journalistik ofta om deltagande, t.ex. möjligheter för allmänheten att delta i det offentliga samtalet online. Men att rättvisa krävs för att alla ska kunna delta på lika villkor lyfts sällan fram. Jag belyser det här i relation till mänskliga rättigheter och diskriminering, samt till teorier om rättvisa och ansvar. Jag diskuterar direkt deltagande utifrån studier om deltagande i kommentarsfält; ett område där rasism och misogyni, hat och hot, ofta förekommer. Sedan diskuterar jag indirekt deltagande utifrån hur några minoritetsgrupper beskrivs i och bemöts av medierna, säger Anna Roosvall. 

Vad har du för förhoppningar att din text ska kunna bidra med?

– Ett ökat intresse för rättvisedimensioner i journalistiken, samt för hur rättvisa och rättigheter hänger ihop. Jag hoppas också att några grupper jag skriver om, urfolk och romer, ska omfattas av en mer insatt och rättvis rapportering i medierna. Och så önskar jag att mänskliga rättigheter ska integreras mer i medie- och journalistikutbildningar, säger Anna Roosvall.  

Läs mer om arbetet med medieutredningen här.