Faktatillit är samlingsnamnet på de tre seminarier Stockholms universitet anordnar under årets Almedalsveckan. Först ut var en diskussion under rubriken “Kemikalier och faktaresistens – en farlig blandning. Rektor Astrid Söderbergh Widding, tillika professor i filmvetenskap vid Institutionen för mediestudier inledde:
- Fakta- och kunskapsresistens breder ut sig och ytterst hotas demokratin. Att motverka detta är en hjärtefråga för oss som universitet.


Christina Rudén, professor i regulatorisk ekotoxikologi vid Stockholms universitet och en av paneldeltagarna, exemplifierade hur det kan vara svårt att nå fram med fakta. Runt omkring oss finns tusentals kemikalier men då de inte syns kan det vara svårt att kommunicera om riskerna med dem.

- Vi vet mycket om hur kemikalierna fungerar men vi har inte alltid vetenskapliga metoder för att kvantifiera vissa risker. Och då väljer vissa människor att avfärda forskningen helt. Det är viktigt ta död på myten att ”om vi inte vet allt så vet vi ingenting”. Vi behöver faktiskt inte kunna beskriva allt i minsta detalj för att ha skäl att tro att riskerna existerar.

 

Problem om journalister saknar förkunskaper

Ester Pollack, docent i journalistik vid Stockholms universitet, lyfte att det är problem om journalister saknar förkunskaper. Dessutom finns inte så många vetenskapsjournalister och till råga på allt skär många redaktioner ned på personal, vilket leder till utarmning av kunskapsbasen.

Forskaren Ester Pollack och SVT:s VD Hanna Stjärne diskuterar faktatillit. Foto: Anna Karin Landin
Forskaren Ester Pollack och SVT:s VD Hanna Stjärne diskuterar faktatillit. Foto: Anna Karin Landin

SVT:s VD Hanna Stjärne betonade att vi behöver ha journalister som snabbt kan sätta sig in i olika områden, men det behövs även journalister som har specialkunskaper. Hon berättade även att det inom journalistiken ibland talas om ”grönt ljus resp rött ljus, att något antingen är sant eller falskt. Men enligt henne finns det nu även ett mellanläge, ”gult ljus”. Det kan vara så att uppgifter behöver sättas in i ett sammanhang och granskas extra noga för att se om de stämmer. Hon exemplifierade med de faktauppgifter som ges i partiledartalen i Almedalen.

Christina Rudén påpekade att det även inom forskningen finns en grad av osäkerhet. Det gäller att hela tiden se vilken evidens som finns – och då kan det vara så att det inte alltid är tydligt om något är sant eller falskt.


Låt inte kollapsminioriten ta över

Emanuel Karlsten, journalist och föreläsare inom sociala medier, tyckte däremot att debatten om tilltron till fakta ibland hamnar fel. Enligt honom ger inte forskningen stöd för att folk generellt lever i filterbubblor. I själva verket får vi information från flera källor idag än tidigare; det är en liten grupp som lever i filterbubblor. Hans benämning på denna grupp är kollapsminoriteten – de är högljudda men inte så många.

För att få ett bättre samspel kring kommunikationen av fakta och forskning efterlyser Ester Pollack journalister  med möjligheter och resurser att väcka nyfikenhet.
- Men vi forskare måste även bli bättre på att förklara saker på enkelt sätt utan att förenkla för mycket.

Enligt Emanuel Karlsten har folk inte förlorat intresset för kunskap men det gäller att hitta nya former att sprida kunskapen. Ett lyckats exempel på det är den stora mängd av poddar som finns kring vetenskap och kunskapssökande.

Under hashtaggen #Faktatillit på Twitter kan du hitta inlägg från seminariet.

Filmen från seminariet läggs även i efterhand ut på denna sida.

Hela programmet om Faktatillit finns på su.se/almedalen
Samverkansavdelningen