Behörighet

För att kunna bli antagen till en högskoleutbildning måste du ha vissa förkunskaper. Förkunskapskraven kallas behörighetskrav. De är uppdelade i grundläggande och särskild behörighet.

Exempel

Så här kan det se ut för en grundkurs termin 1; en kandidatkurs; ett Masterprogram:

Exempel 1) 

Förkunskapskrav: Grundläggande behörighet + Historia A och Samhällskunskap A eller Historia  1b alt 1a1+ 1a2 och Samhällskunskap 1b alt 1a1 + 1a2 (Områdesbehörighet 1 eller A1). 


Exempel 2) 

Särskild behörighet  
Filmvetenskap I, 60hp eller motsvarande. 

Exempel 3) 

Särskild behörighet

Filosofie kandidatexamen i filmvetenskap, inklusive examensarbete om lägst 15 hp samt Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. 

 

Första exemplet visar den Grundläggande behörigheten att ytterligare ämnen måste finnas med - det står även som Områdesbehörighet. Historia A och Samhällskunskap A är den "Särskilda behörigheten i detta fall. Andra exemplet visar särskild behörighet till en kandidatkurs och sista exemplet visar Särskild behörighet till Masterprogram.

Urval

Ofta är det fler sökande till en utbildning än det finns platser. Då måste ett urval göras, där man rangordnar alla behöriga sökande efter deras meriter.

Till program på grundnivå ska platserna normalt fördelas på gymnasiebetyg och högskoleprovsresultat.

Till kurser på grundnivå ska, förutom betygs- och provurval, normalt även högskolepoäng finnas som lokal urvalsgrund.

Vid antagning till kurser som kräver tidigare högskolestudier är urvalsgrunden normalt högskolepoäng.

Antagningsstatistik är en god hjälp att se vilka möjligheter du har att komma in på dina meriter.