Inom medie- och kommunikationsvetenskap studeras mediernas roll i samhälle och kultur, deras produktionsvillkor, innehåll och användning i ett historiskt och samtida perspektiv. Såväl traditionella massmedier, som press, radio och TV, som digitala medier och nyare medieformer studeras. Metoder för att kritiskt analysera medieinnehåll och användning ges stort utrymme. Kandidatkursen fördjupar de kunskaper som förvärvats under tidigare studier i medie- och kommunikationsvetenskap och innehåller ett examensarbete om 15 hp.

Inom medie- och kommunikationsvetenskap studeras mediernas roll i samhälle och kultur, deras produktionsvillkor, innehåll och användning i ett historiskt och samtida perspektiv. Såväl traditionella massmedier, som press, radio och TV, som digitala medier och nyare medieformer studeras. Metoder för att kritiskt analysera medieinnehåll och användning ges stort utrymme. Kandidatkursen fördjupar de kunskaper som förvärvats under tidigare studier i medie- och kommunikationsvetenskap och innehåller ett examensarbete om 15 hp.

Grundkursen ger en bred orientering inom medie- och kommunikationsvetenskap där mediernas roll i samhälle och kultur studeras. Mediernas produktionsvillkor och deras innehåll samt dess användning i ett historiskt och samtida perspektiv belyses. Kursen riktar in sig på både traditionella massmedier, som press, radio och TV men även på digitala medier och nyare medieformer. Metoder för att kritiskt analysera medieinnehåll och användning ges stort utrymme.

Grundkursen ger en bred orientering inom medie- och kommunikationsvetenskap där mediernas roll i samhälle och kultur studeras. Mediernas produktionsvillkor och deras innehåll samt dess användning i ett historiskt och samtida perspektiv belyses. Kursen riktar in sig på både traditionella massmedier, som press, radio och TV men även på digitala medier och nyare medieformer. Metoder för att kritiskt analysera medieinnehåll och användning ges stort utrymme.

Fortsättningskursen i medie- och kommunikationsvetenskap ger fördjupade kunskaper i vetenskaplig metod, teori och olika analytiska begrepp. Den ger bredare kunskaper om digitala medier och nyare medieformer. Här ingår bland annat populärkultur, internetkommunikation och sociala medier. Du får även lära dig flera metoder för att kritiskt analysera mediernas produktion, innehåll och publiker.

Fortsättningskursen i medie- och kommunikationsvetenskap ger fördjupade kunskaper i vetenskaplig metod, teori och olika analytiska begrepp. Den ger bredare kunskaper om digitala medier och nyare medieformer. Här ingår bland annat populärkultur, internetkommunikation och sociala medier. Du får även lära dig flera metoder för att kritiskt analysera mediernas produktion, innehåll och publiker.

Kursen erbjuder studenter med examensarbete inom huvudområdet en möjlighet att tillämpa och reflektera över sina ämneskunskaper i en arbetslivskontext, och samtidigt förbättra sin anställningsbarhet inom något av de yrken huvudområdet utbildar för. Kursen utgörs av en längre period av kvalificerad yrkespraktik där studenten ska delta i arbetet med medierad kommunikation på en arbetsplats. Under kursen formulerar studenten i samråd med kursansvarig ett medie- eller kommunikationsvetenskapligt problem som ska besvaras med hjälp av empiri inhämtad på praktikplatsen. OBS! för information om ansökningsprocess och tillträde till kursen se vår hemsida. Länk under rubriken "Mer om utbildningen" på denna sida.

Kursen erbjuder studenter med examensarbete inom huvudområdet en möjlighet att tillämpa och reflektera över sina ämneskunskaper i en arbetslivskontext, och samtidigt förbättra sin anställningsbarhet inom något av de yrken huvudområdet utbildar för. Kursen utgörs av en längre period av kvalificerad yrkespraktik där studenten ska delta i arbetet med medierad kommunikation på en arbetsplats. Under kursen formulerar studenten i samråd med kursansvarig ett medie- eller kommunikationsvetenskapligt problem som ska besvaras med hjälp av empiri inhämtad på praktikplatsen. OBS! för information om ansökningsprocess och tillträde till kursen se vår hemsida. Länk under rubriken "Mer om utbildningen" på denna sida.

Kursen behandlar de intrikata temporala relationer som finns mellan nya och gamla medieteknologier. Begreppet ”nya medier” ifrågasätts och dagens digitala kulturer sätts i historiska perspektiv. Under kursens gång kommer studenter att utforska bortglömda, förbisedda, återvunna, bortkastade och föreställda medier samt de myter, förhoppningar och farhågor som omgärdat dessa. Ett starkt fokus kommer ligga på hur mediers materialitet, funktionalitet, och design kan ses koordinera politiska, sociala och kulturella praktiker.

Kursen innehåller fördjupade studier av de globaliserings- och medieringsprocesser som har betydelse för omformandet av politiska och kulturella identiteter. Fallstudiebaserade föreläsningar och seminarier om konkreta mediesituationer, såsom global krisrapportering, spridningen av amatörbilder, bloggning och global tv och radio, kopplas till olika teoretiska perspektiv och bidrar till fördjupade och specialiserade kunskaper om globalisering och medier.

Kursen undersöker mediers roller i relation till rättvisa och mänskliga rättigheter, inklusive kommunikationsrättigheter, och omfattar på ett bredare plan de utmaningar och möjligheter som globalisering och digitalisering utgör i sammanhanget. De starka banden mellan medier, rättvisa och mänskliga rättigheter etableras och tas som utgångspunkt för vidare diskussioner om ansvar och solidaritet, särskilt kopplat till kriser, samt hur detta berör medier i olika egenskaper: medier som vittnen, medier som arena för andra vittnen, mediers rapportering om mänskliga rättigheter och rättvisa, mediers rapportering som ett sätt att upprätthålla mänskliga rättigheter och/eller o/rättvisa, osv. Vi fokuserar på områden som klimatförändringar, migration, krig och minoriteter och reflekterar över hur vi relaterar till ”andra”, exempelvis genom synsätt hämtade från kosmopolitism-teorier. De fall som studeras spänner över många geografiska områden samt över många olika former av medier och medieplattformar (t.ex. analoga, digitala, nyheter, videospel).

Kursen förmedlar kunskap om olika teoretiska perspektiv och empiriska studier om hur medier representerar den sociala identitetens olika aspekter såsom klass, etnicitet, kön och sexualitet. Begreppet intersektionalitet används som utgångspunkt för att beskriva och förklara hur medierepresentationer konstruerar identiteter och vilka maktstrukturer som ligger till grund för dessa representationer. Kursen ingår också i Masterprogram i globala mediestudier.

Kursen handlar om politiska narrativ i en globaliserad värld, i synnerhet om hur samtida världspolitik beskrivs i science fiction och fantasy (SF). De nyckelbegrepp som studeras - realism, representation, identitet, myt och makt - är centrala för teoretiska debatter inom både humaniora och samhällsvetenskap, men används på vitt skilda sätt av statsvetare och medieforskare. Kursen är upplagd kring två teoretiska traditioner: studiet av internationella relationer (IR) respektive narrativ teori. Studenterna förväntas göra det vardagliga till vetenskap genom att relatera dessa teorier till populärkulturella texter, såsom politisk satir, science fiction och fantasy. Kursens syfte är att utveckla olika angreppssätt för att undersöka 'självklara' antaganden om världen och göra 'sunt förnuft' till vetenskapligt förnuft. Detta innebär att teoretiskt arbete kombineras med metodologisk kreativitet och empirisk analys.