Nyhetsmedierna har traditionellt blivit värderade som centrala för den politiska demokratin, och är beskrivna både som en källa till information för medborgarna, en arena för politisk debatt och en granskare av offentliga och privata makthavare. Det svenska mediesystemet har – som i Norden i övrigt – varit karakteriserat av en stark tidningsmarknad, public service medier, professionell självständighet och en kombination av stark pressfrihet och en aktiv offentlig mediepolitik.

Denna mediemodell utfordras i dag av genomgripande teknologiska och ekonomiska ändringar av stor betydelse för all medie- och journalistikforskning. Ett centralt element är dominansen av marknadsekonomiska intressen, kombinerat med mediekoncentration och transnationella mediekorporationer. En annan central faktor är dramatiska ändringar knutna till digitalisering, konvergens och Internets växt, ändringar som berör publiceringsplattformer, redaktionell organisering och ansvar, etiska frågor och professionella yrkesroller, interaktivitet och källrelationer.

Mediesystem förändrar – ofta på paradoxala och oförutsägbara sätt – relationerna mellan publiker och producenter, mellan medborgare och makthavare, liksom villkoren för hur vi inhämtar kunskap, deltar i politiska processer och upprättar relationer med andra människor runt om i världen. Gamla gränser utmanas och nya tar form – mellan nya och gamla medier, mellan mediegenrer, mellan privata och offentliga sfärer, samt mellan medieproduktion och konsumtion.

Inom ämnet journalistikvetenskap studeras journalistikens innehåll, villkor och samhälleliga roller i både historisk och samtida belysning. En målsättning är att grundlägga ett mediekritiskt förhållningssätt genom att belysa och problematisera journalistikens verksamhet, dess innehåll och uttrycksformer.

Flerdimensionellt kunskapsperspektiv

All kunskap är beroende av vilket perspektiv på verkligheten man anlägger. Journalistikvetenskap använder sig både av samhällvetenskapliga och humanistiska perspektiv vilka i många avseenden skiljer sig från varandra. Skillnaderna dem emellan framträder när det gäller hur man söker kunskap om journalistikens innehåll, genrer och uttrycksformer, men också i sättet att studera publiker. Inom dessa undersökningsområden används i journalistikvetenskap metoder som är sprungna ur både samhällsvetenskapliga kunskapsperspektiv, såsom kvantitativa undersökningar, och humanistiska kunskapsperspektiv, såsom kvalitativa och tolkande undersökningar.