Kursen som ges i samarbete med institutionen för orientaliska språk, ger en introduktion till Japans filmhistoria från 1900 till idag ur samhällspolitiska och estetiska perspektiv. Likheter och skillnader i förhållande till andra filmkulturer belyses såväl på stilistisk och tematisk nivå som ifråga om strukturer för produktion och distribution. Kursens centrala historiografiska begrepp är "klassisk film","film och nation",samt "modernitet och tradition”.

Kursen ger grundläggande förståelse för begrepp och mediehistoriska sammanhang som rör dokumentärfilmens olika genrer, visningssammanhang och produktionsvillkor. Kursen ger medieteoretisk fördjupning kring dokumentären som exempelvis upplysning; etnografisk film; politik och propaganda; protest; teveunderhållning.

Det blir en termins heltidsstudier som du avslutar med ett examensarbete. Avslutad kandidatkurs kommer dessutom ge dig möjligheten att läsa våra kurser på avancerad nivå. I fokus står ett kvalificerat, självständigt arbete inom ett aktuellt forskningsområde inom det filmvetenskapliga ämnesfältet. Kursen erbjuder vidgade och fördjupade kunskaper om de rörliga bildmediernas historia, filmvetenskaplig teori och metodologiska problem. Tillsammans med Filmvetenskap I (60 hp), eller Filmvetenskap I 30hp plus Filmvetenskap II 30hp utmynnar en avklarad kandidatkurs till den ämnesfördjupning om 90 högskolepoäng som krävs för kandidatexamen med filmvetenskap som huvudområde. Kursen består av följande delkurser: KK 1 (15 hp) Fördjupningskurs - en kurs med föreläsningar och filmvisningar på heltid under första halvan av terminen. KK 2 (15 hp) Examensarbete - uppsatsens innehåll bygger vanligen i någon form på kursinnehållet i KK1 (annat innehåll kan godkännas av handledare) och äger rum under andra halvan av terminen. Delkursen avslutas med uppsatsseminarier och föregås av mindre seminarier och handledarmöten.

Det blir en termins heltidsstudier som du avslutar med ett examensarbete. Avslutad kandidatkurs kommer dessutom ge dig möjligheten att läsa våra kurser på avancerad nivå. I fokus står ett kvalificerat, självständigt arbete inom ett aktuellt forskningsområde inom det filmvetenskapliga ämnesfältet. Kursen erbjuder vidgade och fördjupade kunskaper om de rörliga bildmediernas historia, filmvetenskaplig teori och metodologiska problem. Tillsammans med Filmvetenskap I (60 hp), eller Filmvetenskap I 30hp plus Filmvetenskap II 30hp utmynnar en avklarad kandidatkurs till den ämnesfördjupning om 90 högskolepoäng som krävs för kandidatexamen med filmvetenskap som huvudområde. Kursen består av följande delkurser: KK 1 (15 hp) Fördjupningskurs - en kurs med föreläsningar och filmvisningar på heltid under första halvan av terminen. KK 2 (15 hp) Examensarbete - uppsatsens innehåll bygger vanligen i någon form på kursinnehållet i KK1 (annat innehåll kan godkännas av handledare) och äger rum under andra halvan av terminen. Delkursen avslutas med uppsatsseminarier och föregås av mindre seminarier och handledarmöten.

Kursen tar upp både historia och nutid. Du får se klassiker i biograferna i Filmhuset, men även mindre kända filmer, dokumentärer och TV-produktioner. Allt kommer ge dig fördjupad kunskap och upplevelser. Du kommer definitivt se film med nya ögon efter denna kurs som passar dig som vill lära dig om rörlig bilds historia, nutid och framtid. Ca 40 stycken biografvisade filmer får du räkna med att få se! Filmvsiningarna är en del av undervisningen och det hålls en föreläsning före eller efter filmen, dessutom har du också seminarier i mindre grupper som ger dig större chans att både lära känna studiekamrater och ämnet bättre Det här är kursen du väljer om du vill studera filmvetenskap från grunden. Delar av undervisningen kan ske på engelska. Examination sker på svenska. Kursen ges både höst och vår. Du läser 4 delkurser om 7,5 hp 1: Introduktion till filmvetenskapliga studier 2: Filmhistorisk översiktskurs 1 - de rörliga bildernas historia från 1800-talet till och med 1920-talet 3: Filmhistorisk översiktskurs 2 - de rörliga bildernas historia från och med 1930-talet till och med 1960-talet 4: Filmhistorisk översiktskurs 3 - de rörliga bildernas historia från och med 1970-talet till dagens skiftande medielandskap

Kursen tar upp både historia och nutid. Du får se klassiker i biograferna i Filmhuset, men även mindre kända filmer, dokumentärer och TV-produktioner. Allt kommer ge dig fördjupad kunskap och upplevelser. Du kommer definitivt se film med nya ögon efter denna kurs som passar dig som vill lära dig om rörlig bilds historia, nutid och framtid. Ca 40 stycken biografvisade filmer får du räkna med att få se! Filmvsiningarna är en del av undervisningen och det hålls en föreläsning före eller efter filmen, dessutom har du också seminarier i mindre grupper som ger dig större chans att både lära känna studiekamrater och ämnet bättre Det här är kursen du väljer om du vill studera filmvetenskap från grunden. Delar av undervisningen kan ske på engelska. Examination sker på svenska. Kursen ges både höst och vår. Du läser 4 delkurser om 7,5 hp 1: Introduktion till filmvetenskapliga studier 2: Filmhistorisk översiktskurs 1 - de rörliga bildernas historia från 1800-talet till och med 1920-talet 3: Filmhistorisk översiktskurs 2 - de rörliga bildernas historia från och med 1930-talet till och med 1960-talet 4: Filmhistorisk översiktskurs 3 - de rörliga bildernas historia från och med 1970-talet till dagens skiftande medielandskap

Kursen är en fortsättning på Filmvetenskap I med fokus på aktuell film- och medieforskning. Delkurserna har ett tematiskt upplägg där klassisk filmteori möter aktuella kulturstudier och där du får en djupare kunskap om den rörliga bildens roll i kultur och samhälle. Filmvetenskap II ger dig kunskap om film- och tv-studier och goda färdigheter i analysen av film och media. Du läser 4 delkurser om 7,5 hp. 1: Film-och mediestudier - en teoretisk orientering: - Här fördjupar du din kunskap om olika teorier inom Filmvetenskap. Delkursen ger en mycket god grund till teorier som används inom humaniora. 2:Televisionen: Mediehistoria och populärkultur: - Här får du ta del av televisionens historia och betydelse som medium. 3: Kulturstudier och rörliga bilder: - Här får du ta del av "Cultural Studies" med fokus på den rörliga bilden. Postkoloniala teorier och genusteorier. En samtidsorienterad delkurs med fokus på hur film och andra audiovisuella media analyserats utifrån perspektiv på hudfärg, genus, sexualitet och klass. 4: Specialstudium: - en fördjupning inom ett aktuellt forskningsområde inom det filmvetenskapliga fältet. En forskare presenterar aktuell forskning och Kursmomentet är direkt förberedande inför kandidatnivån. En särskild tonvikt läggs vid formuleringen och avgränsningen av en specifik forskningsfråga, vid applicering av teori och den praktiska tillämpningen av en forskningsmetod, samt vid akademiskt skrivande.

Kursen är en fortsättning på Filmvetenskap I med fokus på aktuell film- och medieforskning. Delkurserna har ett tematiskt upplägg där klassisk filmteori möter aktuella kulturstudier och där du får en djupare kunskap om den rörliga bildens roll i kultur och samhälle. Filmvetenskap II ger dig kunskap om film- och tv-studier och goda färdigheter i analysen av film och media. Du läser 4 delkurser om 7,5 hp. 1: Film-och mediestudier - en teoretisk orientering: - Här fördjupar du din kunskap om olika teorier inom Filmvetenskap. Delkursen ger en mycket god grund till teorier som används inom humaniora. 2:Televisionen: Mediehistoria och populärkultur: - Här får du ta del av televisionens historia och betydelse som medium. 3: Kulturstudier och rörliga bilder: - Här får du ta del av "Cultural Studies" med fokus på den rörliga bilden. Postkoloniala teorier och genusteorier. En samtidsorienterad delkurs med fokus på hur film och andra audiovisuella media analyserats utifrån perspektiv på hudfärg, genus, sexualitet och klass. 4: Specialstudium: - en fördjupning inom ett aktuellt forskningsområde inom det filmvetenskapliga fältet. En forskare presenterar aktuell forskning och Kursmomentet är direkt förberedande inför kandidatnivån. En särskild tonvikt läggs vid formuleringen och avgränsningen av en specifik forskningsfråga, vid applicering av teori och den praktiska tillämpningen av en forskningsmetod, samt vid akademiskt skrivande.

Kursen erbjuder studenter med examensarbete inom huvudområdet en möjlighet att tillämpa och reflektera över sina ämneskunskaper i en arbetslivskontext, och samtidigt förbättra sin anställningsbarhet inom något av de yrken huvudområdet utbildar för. Kursen utgörs av en längre period av kvalificerad yrkespraktik där studenten ska delta i arbetet på en arbetsplats relevant för ämnet filmvetenskap. Under kursen formulerar studenten i samråd med kursansvarig ett filmvetenskapligt problem som ska besvaras med hjälp av empiri inhämtad på praktikplatsen.

Kursen erbjuder studenter med examensarbete inom huvudområdet en möjlighet att tillämpa och reflektera över sina ämneskunskaper i en arbetslivskontext, och samtidigt förbättra sin anställningsbarhet inom något av de yrken huvudområdet utbildar för. Kursen utgörs av en längre period av kvalificerad yrkespraktik där studenten ska delta i arbetet på en arbetsplats relevant för ämnet filmvetenskap. Under kursen formulerar studenten i samråd med kursansvarig ett filmvetenskapligt problem som ska besvaras med hjälp av empiri inhämtad på praktikplatsen.

Kursen erbjuder en idéhistorisk kontextualisering av kulturkritikens och kulturjournalistikens utveckling i såväl inhemsk som internationell belysning. Härvidlag inbegrips en diskussion utifrån såväl kulturkritikbegreppet som andra opinionsgenrer som växte fram under 1900-talet. Dessutom omfattar kursen ett antal fallstudier av framträdande kritiker och kulturjournalister samt praktiska moment i form av egna tillämpningsövningar.

Kulturvetarprogrammet är ett kandidatprogram vid Stockholms universitet som omfattar 3 års heltidsstudier, 180 högskolepoäng. Det ger en målinriktad humanistisk utbildning som förbereder för yrken inom kultursektorn i vid mening och ger stora möjligheter till valfrihet. Beroende av den kombination du väljer kan kommande arbetsuppgifter ligga inom kulturvårdande och kulturförmedlande institutioner och verksamheter av olika slag, t.ex. museer och kulturminnesvård, arkiv, förlag, eller massmedier. Kulturadministrativa uppgifter inom studieförbund, organisationer, företag och förvaltning är också en arbetsmarknad, liksom forskning och utredning. Den privata sektorn med gallerier och kulturprojekt av olika slag har öppnat nya möjligheter. Kulturvetarprogrammet inleds med Kulturvetenskaplig baskurs 30 högskolepoäng, som ger en kulturteoretisk översikt, koncentrerad kring en diskussion om kulturbegreppet och kulturteorier, samt grunder i vetenskapsteori och argumentationsanalys. Den avslutas med en mindre uppsats. Studietakten är relativt hög och kursen fordrar god förmåga att läsa engelska texter. Viss orientering om en relevant arbetsmarknad ges också. Efter den följer studier om sammanlagt 90 högskolepoäng inklusive kandidatkurs inom ett huvudområde som ska ge fördjupade kunskaper i ett av fakultetens historiskt-filosofiska ämnen. Därefter ska du bredda dina kunskaper genom att läsa ytterligare sammanlagt 30 högskolepoäng i annat ämne än huvudområdet. Kulturvetarprogrammet avslutas med en tillämpningstermin om 30 högskolepoäng, med vald inriktning som kan innehålla upp till 2,5 månaders praktik. Ytterligare upplysningar lämnas av studievagledare@historia.su.se

Kulturvetarprogrammet är ett kandidatprogram vid Stockholms universitet som omfattar 3 års heltidsstudier, 180 högskolepoäng. Det ger en målinriktad humanistisk utbildning som förbereder för yrken inom kultursektorn i vid mening och ger stora möjligheter till valfrihet. Beroende av den kombination du väljer kan kommande arbetsuppgifter ligga inom kulturvårdande och kulturförmedlande institutioner och verksamheter av olika slag, t.ex. museer och kulturminnesvård, arkiv, förlag, eller massmedier. Kulturadministrativa uppgifter inom studieförbund, organisationer, företag och förvaltning är också en arbetsmarknad, liksom forskning och utredning. Den privata sektorn med gallerier och kulturprojekt av olika slag har öppnat nya möjligheter. Kulturvetarprogrammet inleds med Kulturvetenskaplig baskurs 30 högskolepoäng, som ger en kulturteoretisk översikt, koncentrerad kring en diskussion om kulturbegreppet och kulturteorier, samt grunder i vetenskapsteori och argumentationsanalys. Den avslutas med en mindre uppsats. Studietakten är relativt hög och kursen fordrar god förmåga att läsa engelska texter. Viss orientering om en relevant arbetsmarknad ges också. Efter den följer studier om sammanlagt 90 högskolepoäng inklusive kandidatkurs inom ett huvudområde som ska ge fördjupade kunskaper i ett av fakultetens historiskt-filosofiska ämnen. Därefter ska du bredda dina kunskaper genom att läsa ytterligare sammanlagt 30 högskolepoäng i annat ämne än huvudområdet. Kulturvetarprogrammet avslutas med en tillämpningstermin om 30 högskolepoäng, med vald inriktning som kan innehålla upp till 2,5 månaders praktik. Ytterligare upplysningar lämnas av studievagledare@historia.su.se

The course introduces postcoloniality both as a theoretical framework and an audiovisual field which address issues of cultural, ethnic and racialized differences. After the course, students are expected to be able to: - Understand and reflect on introduced concepts and approaches in postcolonial film/media studies. - Apply them to analysis of audiovisual media. The main focus of the course is on questions of visibility and privilege, marginalization and tolerance which relate postcolonial (media) theory to feminist and queer studies. Along with media viewings, the course consists of lectures, discussions, small writing assignments and a home exam.

Moving Images and Gender addresses many questions concerning gender, sexuality and body issues in audiovisual imageries of the present and the past. Focusing on feminist film and media theories, the course offers tools to unravel hierarchies behind the seemingly self-evident gender settings in the media. After the course, students are expected to be able to: - Understand and reflect introduced concepts and approaches in feminist film/media studies. - Apply them to analysis of gender in moving images. Various ways of scrutinizing gendered, sexual and class-related power structures and body norms in feminist film and media studies are addressed during the course. Along with media viewings that range across various audiovisual genres and forms, the course consists of lectures, discussions, small writing assignments and a home exam.

The course provides an overview of the role of the moving image in Swedish culture and society during the last 100 years, a period when moving image culture became increasingly more important. Swedish film and television culture is presented in relation to international trends and developments in the field. Various approaches are considered, including the analysis of formal concerns combined with different socio-cultural perspectives as well as entertainment genres and avant-garde experiment. Industrial practice and film analysis are discussed with a focus on individual artists. Attention is also paid to case studies dealing with questions of criticism and reception. Recommended for exchange students and international free movers.

The course provides an overview of the role of the moving image in Swedish culture and society during the last 100 years, a period when moving image culture became increasingly more important. Swedish film and television culture is presented in relation to international trends and developments in the field. Various approaches are considered, including the analysis of formal concerns combined with different socio-cultural perspectives as well as entertainment genres and avant-garde experiment. Industrial practice and film analysis are discussed with a focus on individual artists. Attention is also paid to case studies dealing with questions of criticism and reception. Recommended for exchange students and international free movers.

Kursen utforskar rörliga bildmedier inom svenskt kultur- och samhällsliv från filmens genombrott fram till dagens medieanvändning. Särskild uppmärksamhet ges den svenska film- och televisionskulturen i relation till internationella utvecklingsmönster på medieområdet, nationell film som begrepp, reception både utifrån ett nationellt och internationellt perspektiv samt olika visningskontexter. Kursen är uppbyggd kring en rad fallstudier som belyser olika forskningstraditioner och vetenskapliga förhållningssätt inom svensk filmforskning. Kursen består av en serie föreläsningar/seminarier ledda av lärare vid Enheten för filmvetenskap i linje med ämnets tvärvetenskapliga traditioner och forskarnas specialområden.

Kursen erbjuder teoretiska analysverktyg och mediehistorisk kunskap kring olika aspekter av upplevelse, affekt och engagemang i film och rörliga bilder. Klassiska förhållningssätt till filmbilden, till begrepp som “representation” och “åskådarskap” diskuteras, men även hur dessa kommer till uttryck i film- och videokonst. Uppkomsten av alternativa medieplattformar och visningskontexter kräver en kritisk omläsning av klassisk åskådarteori och relaterade begrepp. “Filmupplevelse” presenteras därför som ett teoretiskt ramverk där åskådarskap problematiseras bortom psykologi och individuell upplevelse, för att snarare analysera film som socialt och historiskt kodad mediekultur, skapat kulturellt minne, interaktiv skärmkultur eller medieattraktion. Kursupplägget är tematiskt med fokus på konceptuella exempel, där teoretiska frågor om till exempel tid, minne och mediering utforskas i dialog med såväl klassisk filmhistoria, digitala medier och samtidskonst.

This course provides analytical tools for critically investigating contemporary media culture. By emphasizing "keywords", i.e. concepts, theories, and methodologies, the course offers an overview of key debates within contemporary cinema studies.

Kursen erbjuder kritiska och analytiska verktyg för studier av rörlig bild i dagens föränderliga medielandskap. Medan forskningen inom det filmvetenskapliga forskningsfältet under senare årtionden utvecklat en mängd teoretiska förhållningssätt för att analysera film och television vad gäller representation, estetik, åskådarskap och medieindustrier ställer dagens medielandskap frågor som kräver ny vokabulär och nya kritiska perspektiv. Inom kursens ram diskuteras analytiska verktyg, utvecklade under senare år, som varit avgörande för forskningen kring den samtida mediekulturen. Särskild uppmärksamhet ägnas medieplattformar och infrastrukturer, digitala format, nya media och miljökonsekvenser, det globaliserade nätverkssamhället och den kulturella betydelse mediekonfigurationer har som vare sig är föreställande eller underhållande.