Isabella Lövin invigningstalar på Hållbarhetsforum 29 oktober. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet.

 

Journalistiken är fantastisk för man kan göra så många olika saker, men samtidigt är man ju alltid en betraktare som ska beskriva skeenden. Jag kände att jag också ville kunna tala med min egen röst. Och jag tänkte mycket på att jag ville skriva en bok om miljön.

Det blev en bok till slut. ”Tyst hav – jakten på den sista matfisken” fick mycket uppmärksamhet och Isabella Lövin tilldelades Stora journalistpriset. Efter det fick hon frågan av Miljöpartiet om hon ville kandidera till EU-parlamentet.

Det var stora våndor. Jag var 46 år och på en väldigt bekväm plats i livet, som etablerad och prisad journalist. Att ta steget till att bli politiker och inte alls veta hur det skulle gå eller vad det skulle innebära, det var ett stort steg att ta. Men jag kände att det var en demokratisk plikt. Vår demokrati bygger ju på att människor engagerar sig. Och jag har aldrig ångrat det valet.

”Vi behöver vettiga människor som engagerar sig”

Isabella Lövin vill uppmuntra alla som känner ett samhällsengagemang eller en oro för vad som händer i världen att gå med i ett politiskt parti.

Vi behöver vettiga människor som engagerar sig. Sen kan det vara väldigt tungt, men ju fler som engagerar sig desto lättare är det för var och en.

Med det sociala medielandskapet i dag kanske man får en känsla av att man är med och påverkar när man till exempel delar någonting på Facebook, men det är inte hela bilden. Ska man verkligen förändra någonting måste man jobba. I kommunfullmäktige, riksdagen, olika kommittéer eller vad det nu kan vara. Och det kan vara långsamma processer och man behöver diskutera med meningsmotståndare för att komma fram till kompromisser. Men det är så otroligt viktigt.

”Alla älskar demokratin men alla hatar politiker”

Hon påminner om att många länder i världen fortfarande inte har demokrati.

Det finns så många människor som längtar efter att få delta och göra sina röster hörda men inte får det, och vi kan göra det men man behandlar det bara med något slags förakt. Alla älskar demokrati men alla hatar politiker. Det går ju inte ihop. Och det är roligt också, det är väldigt självförverkligande att känna att man kan vara med och påverka samhället.

Stumfilmer på Filmhuset

Från studietiden har hon fina minnen av att sitta i Filmhuset på Gärdet och se gamla stumfilmer. I bästa fall var det pianomusik till, men ibland var det tyst i tre timmar.

– Filmvetenskapen var enormt kul och lärorik. Vi läste massmedia, psykologi, sociologi, filmanalys och annat som jag har haft glädje av. Allmänbildningsmässigt var det fantastiskt. Och många av mina vänner från den tiden har jag fortfarande kontakt med.

Mycket av det hon läste på Stockholms universitet har hon fått användning för senare i livet.

– Under mina år som journalist har jag haft mycket nytta av alla ämnen jag läste, framför allt filmvetenskapen. Och sedan kom jag in i EU-parlamentet och hade jättestor glädje av min italienska genom att kunna prata med de italienska kollegorna.

Italienska läste hon på sidan av, för att hon tyckte det var roligt. Och hon beskriver det som väl investerade år.

– Det är mycket klassisk skolning som ingår i italienskan. Det är Dante, Petrarca, Boccaccio. Det är konsthistoria, hela Italiens enande, och man får lite latin på köpet också.

Stora industrier har börjat ställa om

En av de saker som ger Isabella Lövin kraft just nu är att regeringen har lyckats få tillstånd ett samarbete med en rad tunga industrier med stora utsläpp i Sverige. De har nu sagt att de ska ställa om sina processer så att de får bort utsläppen helt och hållet.

– De hade inte börjat det arbetet över huvud taget när vi fick igenom klimatlagen 2017 och överenskommelsen om ett helt förnybart elsystem2016, med målet att elproduktionen i Sverige ska vara 100 procent förnybar år 2040. Då förstod industrierna att om de ska vara kvar med sin verksamhet i Sverige måste de också ner till nollutsläpp. Stålindustrin står för 10 procent av Sveriges utsläpp, så hur de agerar gör skillnad.

Den svenska klimatlagen som trädde i kraft januari 2018 innebär att varje regering har en skyldighet att föra en klimatpolitik som utgår från de klimatmål som riksdagen har antagit.

– I Europa har nu kolkraften minskat med 19 procent under det första halvåret, tack vare att priset på utsläppsrätter har stigit. Så det sker saker, det tar tid att vända en atlantångare men vissa saker går i rätt riktning.

Fridays for Future gör skillnad

Hon tror också på ungdomarna och säger att Greta Thunberg och Fridays for Future gör en enorm skillnad.

– Jag märker det i alla mina internationella sammanhang. Hela den här rörelsen är precis vad många har längtat efter. Ungdomarnas röster är otroligt viktiga i det här. Ni har makt så använd den.

Vi måste ställa om hela samhället

Isabella Lövin uttrycker en stor oro för att planetens naturliga ekosystem redan är ur balans men hon ser också möjligheter med klimatförändringarna.

– Vi måste ställa om våra ekonomiska system så att de fungerar för en hållbar värld. Vi bränner ut vår planet och oss själva, och ingen är lycklig under tiden. Det finns stora möjligheter om vi börjar använda jordens resurser på ett bättre sätt, tar hand om oss själva, tar hand om planeten och djuren och slutar med utsläppen.

– Jag tror vi måste ha med oss alla på den här resan. Vi måste ställa om hela samhället. Vi kan inte använda en liten del av samhällets resurser till att ställa om till klimatsmart teknologi och ett fossilfritt samhälle medan 90 procent springer på i samma riktning som alltid. Vi måste få med oss alla på den här omställningen och det är det som är viktigt.

Webbredaktör: Hanna Hellzén Cramér Samverkansavdelningen

Den 29 oktober invigningstalar Isabella Lövin på Stockholms universitets Hållbarhetsforum där en rad framstående forskare diskuterar aktuella utmaningar. Årets tema är Demokrati, populism och hållbar utveckling. Anmälan senast den 18 oktober. Fri entré och öppet för alla!