Foto: IMS, Stockholms universitet
Foto: IMS, Stockholms universitet

Forskning har visat att nya former av självmordspakter upprättade på internet delvis har förändrat bilden av hur individer kommunicerar om självmordsämnet. Fenomenet som även kallas för net-suicides har dessutom direkt bidragit till genomförda självmordshandlingar. Men nätet kan också fungera suicidpreventivt. Personer som befinner sig i riskzonen för självmordshandlingar kan numera få hjälp anonymt via nätbaserad terapi och stödgrupper online.

Den här utvecklingen kommer att belysas på symposiet Media and Suicide – Ett tvärvetenskapligt och globalt perspektiv, där fokus ligger på hur den medierade kommunikationen styr våra uppfattningar och föreställningar om självmord.

– Hur medier påverkar självmord både i negativ och positiv riktning är ett aktuellt och viktigt forskningsområde. Därför är det väldigt glädjande att vi nu har fått hit flera världsledande experter inom fältet. Det säger Michael Westerlund, medieforskare vid Institutionen för mediestudier och ansvarig för symposiet.

Följande teman kommer att belysas under symposiet

  • Nyhetsrapportering om självmord 
  • Självmordspakter på internet
  • Självmordsförebyggande åtgärder via medier
  • Konversationer om självmord på nätet

Symposiet anordnas i samarbete med Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) vid Karolinska institutet. Att delta är avgiftsfritt men anmälan måste göras på symposiets webbsida senast 25 mars.

Öppningstalare är professor Astrid Söderbergh Widding, rektor vid Stockholms universitet.

Datum: 11-12 april 2013. Plats: JMK-salen, Karlavägen 104 i Stockholm. 
Program: http://msig.jmk.su.se/conferences/2/events 
Webbplats: http://msig.jmk.su.se 

För ytterligare information 
Dr Michael Westerlund, Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet, tfn 08-16 47 82, e-post, michael.westerlund@ims.su.se

Bakgrund om självmord och medier
Självmord är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen idag, för unga människor under 25 år är det den tredje vanligaste orsaken. På en global skala begår nästan 1 miljon människor självmord varje år och beräkningar visar att antalet kommer att stiga till cirka 1,5 miljoner döda år 2020. I de länder som ryms inom den Europeiska unionen tar omkring 63 000 människor sina liv varje år. De senaste decennierna har självmord börjat uppfattas som ett betydande folkhälsoproblem – exempelvis av Världshälsoorganisationen (WHO) – vilket kräver upplysning och breda åtgärdspaket för hela befolkningen.

Olika former av medierad kommunikation intar i dag en helt central ställning i de flesta samhällen och för de flesta människor, vilket också i hög grad påverkar självmordsämnet. Forskare inom fältet medier och självmord har pekat på att mediers framställningar om självmord spelar en stor roll för hur individer uppfattar, påverkas och förhåller sig till ämnet. Detta kan ske på ett mer direkt plan, alltså att medieframställningar och budskap om självmord de facto kan utlösa, men också förhindra, individers självmordshandlingar. På ett mer indirekt plan är medier med och formar de uppfattningar och föreställningar som återfinns i samhället och kulturen om självmord och dess bakomliggande orsaker.