Elsa Gullberg Foto: Bild ur Elsa Gullbergs arkiv, Riksarkivet Marieberg.
Elsa Gullberg framför en skiss till en tryckt ridå. Fotografi i ett reportage i tidningen Idun 1953. Foto: Bild ur Elsa Gullbergs arkiv, Riksarkivet Marieberg.


➤ Välkommen till boksläppet den 29 oktober
 

År 1927 startade hon Sveriges första moderna inredningsföretag, Elsa Gullberg – Textilier och inredning. När ett urval av de handtryckta mönstren omvandlades till maskintryck blev de åtkomliga för fler än den första tidens exklusiva kundkrets. Många av mönstren ritade hon själv, men här fanns även medarbetare som Märta Afzelius, Vicke Lindstrand och Arthur Percy. Gullberg deltog också i den tekniska utvecklingen genom att starta en provvävsanstalt för maskinvävda tyger.

Elsa Gullberg skapade en länk mellan hemslöjd och industri. Hon var verksam i en tid och i en krets där det svenska arvet och det handgjorda blev utgångspunkt för en ny inredningstextil som kom att sättas bland de främsta i Västerlandet.

Elisabet Stavenow-Hidemark är docent i konstvetenskap och har varit ansvarig för Nordiska museets textilsamlingar. Bland hennes arbeten märks en rad kulturhistoriska standardverk.

 

Astrid Sampe – Förnyare av svensk industritextil

Astrid Sampe (1909–2002) startade NK:s Textilkammare 1936. Här vävdes möbeltyger och mattor av traditionell hantverkskvalitet. Men redan under sina första år på NK planerade hon för ett mer omfattande projekt: samarbete med den svenska textilindustrin. Detta var en mäktig partner, som inte tvekade att understryka vad som inte gick att producera. Sampe, som var uppvuxen i Borås och med en far som var textilfabrikör, tog då ett fast grepp om de tekniska förutsättningarna. Maskinerna kunde anpassas, det viktiga var bara att veta hur. Hennes bärande idé var att svenskt hantverk och textilindustri skulle berika varandra, att kombinera de gamla hemslöjdstraditionerna med den moderna tidens maskintillverkning var fullt möjligt. 

Astrid Sampe Foto: Okänd, troligen NK
Astrid Sampe med mönsterförlagor vid en av vävstolarna i NK:s Textilkammare, 1945. Foto i privat samling. Foto: Okänd, troligen NK.


Kökshanddukarna »Persons Kryddskåp« och »Linnelinjen«, som lanserades till Helsingborgsutställningen 1955, blev omåttligt populära och säljs än idag. De utgör bara några exempel på de många produkter i nya format, mönster och färger som Astrid Sampe gav upphov till – ett nytänkande som ledde till erkännande även på den internationella arenan. 

Anne-Marie Ericsson är fil.dr i konstvetenskap och har undervisat vid Kungl. Konsthögskolan och Stockholms universitet. Hon har även varit verksam som konstkritiker och skrivit flera böcker om svensk formgivning.