Polisbil insvept i blommor dagarna efter terrorattacken på Drottninggatan. Foto: Roland Lundgren
Polisbil insvept i blommor dagarna efter terrorattacken på Drottninggatan den 7 april 2017. Foto: Roland Lundgren © Mostphotos


Läs mer: Etiken i att (inte) visa: Ögonvittnesskildringar, journalistik och visualiseringar av en terrorattack

Hennes nya studie visar hur nyhetsredaktionerna på Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen skildrade terrorattacken bildmässigt i sina digitala och tryckta upplagor - dels via de egna pressfotografernas material dels via insända ögonvittnesbilder från allmänheten.

– Jag kom fram till att alla fyra tidningar hade en omfattande visuell bevakning den 7 april och följande dagar. Det var få bilder av själva attacken. Fokus låg snarare på den omedelbara effekten, jakten på gärningsmannen, ögonvittnens reaktioner, de skadade, räddningspersonal och polis. Under de närmaste dygnen skildrades allmänhetens och samhällets reaktion och respons, människors besök på platsen, och ögonvittnens bildsatta berättelser, säger Maria Nilsson.
 

Maria Nilsson och manifestationen på Sergels torg 9 april 2017. Foto: Niklas Björling/Maria Nilsson
Maria Nilsson och kärleksmanifestationen på Sergels torg två dagar efter terrordådet på Drottninggatan i Stockholm, söndag 9 april 2017. Foto: Niklas Björling © 2019/Maria Nilsson © 2017.


Läs mer: Medieforskare vill kartlägga hur dagstidningarna skildrade terrordådet i bilder


Kvällstidningarna publicerade flest ögonvittnesbilder

Samtliga tidningar publicerade ögonvittnesbilder men kvällstidningarna och deras digitala editioner publicerade flest. Sammantaget var ändå antalet ögonvittnesbilder och videor ändå relativt få, men de fick en framträdande roll och kompletterade redaktionernas egna redaktionella bildmaterial.

– Redaktionernas ”grindvaktsroll” har ju förändrats i och med att bilder och videor numera cirkulerar i sociala medieflöden först, vilket innebär att det är inte är den journalistiska bilden vi ser först, säger Maria Nilsson som också noterar att pressen endast publicerade bilder på dödsoffer som var övertäckta, och skadade personer pixlades för att skydda deras identitet.

Läs även: Kulturjournalistiken viktig i rapporteringen av terrorattackerna i Paris
 

Allmänheten måste ta större ansvar för sina bildpubliceringar

Hon tror att etiska frågor kommer att bli allt viktigare i de sociala mediernas tidevarv både eftersom redaktionerna måste göra etiskt korrekta bildurval, men också eftersom allmänheten måste lära sig att ta ett större ansvar när det gäller fotografering och bilddistribution under en kris- eller olyckssituation.

Maria Nilssons studie visade att både morgon- och kvällspressen tog stor hänsyn till offrens integritet och var återhållsamma i sina urval av bilder och publiceringar. Det fanns dock vissa skillnader i urvalet.

– Kvällstidningarna drar mer på bilderna genom storlek och inzoomat fokus. En och samma bild kan således återge händelsen på olika sätt, till exempel genom beskärning som antingen utesluter eller tar med en blodfläck på marken, säger Maria Nilsson.
Svante Emanuelli


Mer om Maria Nilsson

Universitetslektor och studierektor i journalistik vid IMS. Internationell erfarenhet av forskning, undervisning och redaktionellt arbete som skrivande journalist. 
Disputerade 2003 vid University of Iowa, USA, med en avhandling om bildjournalistikens villkor i 1970-talets Spanien under övergången från Francos diktatur till demokrati.
Andra forskningsprojekt omfattar bl.a. Kartläggning av nyhetsbilden i svensk dagspress 1995-2013 samt Bildjournalistik och redaktionella processer.
Läs hela pressmeddelandet på Mynewsdesk och Expertsvar, samt artikeln Så avbildades terrorattacken i Stockholm på Forskning.se som rapporterar om Maria Nilssons studie.