Främlingsfientliga tongångar i polsk press.
Två exempel på främlingsfientlig retorik i polsk press: t.v. en kvinna klädd i EU:s flagga angrips och följs av rubriken "Den islamiska våldtäkten av Europa" (W Sieci, 15-21 feb. 2016). T.h. "Chockerande tysk rapport: Flyktingar för in dödliga sjukdomar". (Gazeta Polska, 26 juli 2017).


PUBLICERAD: 4 april 2019
 

Brittisk tidningsdöd banade väg för Brexit, menar medieforskare
(kan ej ses längre på SVT Play)

I en studie har Michal Krzyzanowski, som forskningsmässigt är hemmahörande i Liverpool och Örebro, kunnat se hur högerpopulismen inverkat på samhällsklimatet i Österrike, Tyskland, Polen och Sverige i samband med Brexit-omröstningen i Storbritannien 2016 och flyktingkrisen i Europa 2015. Enligt den internationellt ledande experten inom diskursanalys agerar högerpopulister efter ett mönster där de först försöker etablera en bild av ett samhälle i kris – som ett led i en större politisk berättelse – där de själva slutligen erbjuder sig att återskapa ”det förlorade folkhemmet”.

När britterna 2016 folkomröstade om EU i juni 2016 utmålade högerpopulister unionen och migrantkrisen som ett hot.

– Brexit såldes in som något bättre än det Storbritannien redan hade, säger Michal Krzyzanowski.

Han menar att populister kampanjade för ett Brexit väl medvetna om att det skulle kunna leda till en framtida ekonomisk kris i landet.

– Stora delar av de brittiska medierna var för ett Brexit. Samtidigt som BBC intog en skenbart neutral hållning, vilket också ledde till kritik från flera håll, hade flera lokaltidningar lagts ned. Detta gav brexitvänliga medier ett än större spelutrymme. Det visar också vilken makt medierna har, säger Michal Krzyzanowski och fortsätter:

– Högerpopulister har lyckats påverka den politiska agendan och förskjuta det politiska landskapet åt höger. Nu har populismen blivit universell. Fler och fler politiker talar numera om ett ökat behov av gränssäkerhet och hur vi ska kunna ”tackla flyktingfrågan”, istället för att se till de stora fördelar som invandringen fört med sig. Parallellt har även en normalisering av rasismen ägt rum i takt med att samhällsklimatet förändrats.

Michal Krzyzanowski utanför TV-huset i Stockholm. Foto: Svante Emanuelli © 28 mars 2019.
Michal Krzyzanowski utanför TV-huset i Stockholm. Foto: Svante Emanuelli © 28 mars 2019.


– Tidigare oacceptabla idéer har blivit mer allmänt accepterade, och det har de blivit genom att de maskerats i kvasi-civiliserade och kvasi-rationella argument mot migration och mångfald, säger Michal Krzyzanowski och fortsätter:

– Uttrycket “flyktingkris” användes oftast om den situation som mottagarländerna i EU befann sig i, och inte så mycket om den humanitära kris som de flyende människorna upplevde. 


När flyktingarna började anlända till Europa 2015 fanns det enligt Michal Krzyzanowski redan en lång tradition av humanitärt flyktingarbete i Sverige sedan 1990-talet, då många flyktingar anlände från kriget i det forna Jugoslavien. Men någon sådan tradition fanns inte riktigt i Polen eller i flera andra europeiska länder.

– Högerpopulisterna var de första att ta ordet flyktingkris i sin mun. De normaliserade rasismen i den offentliga debatten. Och de lyckades skapa en allmän rädsla för det som uppfattades som annorlunda, säger Michal Krzyzanowski.


Svante Emanuell



Vetenskapliga artiklar

Brexit and the imaginary of ‘crisis’: a discourse-conceptual analysis of European news media. (Critical Discourse Studies, 2019).
The Mediatization and the Politicization of the “Refugee Crisis” in Europe (Journal of Immigrant and Refugee Studies, 2018)
Right-wing populism in Europe & USA: Contesting politics & discourse beyond ‘Orbanism’ and ’Trumpism’ (Special Issue: Journal of language and politics, 2017)

 

Mer om Michal Krzyzanowski 


Michal Krzyzanowski är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid 
University of Liverpool, England och Örebro universitet. Våren 2019 är han Bonnier gästprofessor vid JMK, Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet. Han är en internationellt ledande expert inom kritisk diskursanalys av medier och politisk kommunikation. Hans forskning är framförallt inriktad mot högerpopulistisk diskurs, normalisering av rasism och exkluderande politik såväl som diakronisk analys av politisering och mediering av kris i europeiska och transnationella medier.