Anette Forsberg Foto: LNU
Anette Forsberg Foto: LNU

I sin studie har medieforskaren Anette Forsberg undersökt varför människor i sorg ställer upp på intervjuer när ett dramatiskt och plötsligt dödsfall precis har inträffat – i samband med brott och olyckor.

– Den innehåller väl refererad tidigare forskning på området från hela världen. Så jag kan verkligen rekommendera "Sorgens avtryck" av Anette Forsberg, säger Thomas Mattsson.

Han betonar att de flesta sörjande i efterhand ändå visar förståelse för att sorgejournalistiken har ett allmänintresse och ett nyhetsvärde.

– Man möter ju ofta den där slentrianmässiga uppfattningen i samband med stora händelser att det är fruktansvärt att journalister kontaktar brottsoffer som väl är i chock eller sorg. Och att det är obegripligt hur journalistiken kan göra så. Alla människor som utsätts för det måste ju tycka att det där är fruktansvärt, säger Thomas Mattsson.

Anette Forsberg har under sitt arbete med undersökningen sett både bra och dåliga exempel på arbetsmetoder. Både morgon- och kvällstidningsjournalister har i vissa fall begått misstag. I sin avhandling har hon uppmärksammat de etiska aspekterna av de journalistiska arbetsmetoderna.

- Ur de sörjandes perspektiv finns både positiva och negativa sidor, och jag tror att journalister behöver reflektera över och också diskutera mer om sorgejournalistik. De sörjandes nyhetsvärde är som störst när de mår som allra sämst. Man borde fundera över om det är lämpligt med intervjuer av nära anhöriga tätt inpå dödsfallet. En del sörjande känner att de inte har fått vara i fred. Reportrarna borde kanske ha väntat, säger Anette Forsberg.

Lyssna på inslaget

Lyssna på diskussionen om avhandlingen som börjar 53:53 – 56:17 in i poddsändningen av avsnitt "130. Behind the great firewall of China". Du hittar podcasten Mattsson Helin i iTunes och Libsyn. Här kan du även läsa mer om Anette Forsbergs studie.