Anette Forsberg Foto: Okänd
Anette Forsberg Foto: Okänd

Informanterna som deltagit i studien uppfattar att journalister vill tala med dem för att det som hänt har ett nyhetsvärde och ett allmänintresse, men att journalistiken också har ett kommersiellt motiv. Informanterna uppfattar att journalisternas strategier dels handlar om att försöka övertala sörjande att medverka, dels om att styra dem så att nyhetstexterna om sorgen kan utformas enligt etablerade mönster. Vissa informanter upplever att journalister uppträtt hänsynsfullt, men det finns informanter som upplever att de kränktes. Här finns en ambivalens: det vissa informanter kan uppfatta som positivt med journalisters arbetsmetoder kan upplevas negativt av andra.
För informanterna kan medverkan innebära känslor av upprättelse genom att medverkan integreras i den egna sorgeprocessen.  Delaktigheten, att andra inbjuds att dela sorgen och visa sympati, upplevs som tröstande. Informanternas strategier visavi journalister handlar om att ta kontroll över situationen, exempelvis läsa texter i förväg, favorisera journalister man uppfattar som sympatiska eller motarbeta dem man inte känner förtroende för. Informanternas relationer till journalister inramas av antingen konflikt eller konsensus samt om man intar ett aktivt eller passivt förhållningssätt. Journalister kan ses som antingen allierade, fiender, en möjlig tillgång eller en osäkerhetsfaktor.

Opponent: Professor Gunilla Jarlbro, Lunds universitet.
Ordförande: Professor Sigurd Allern, Stockholms universitet.
Handledare: Docent Ester Pollack samt fil.dr. Kristina Widestedt, båda vid Stockholms universitet
Avhandlingens titel: Sorgens avtryck – erfarenheter av medverkan som sörjande i journalistik om brott och olyckor.