Ett exempel på hur politiker blir nyhetsproducenter. Foto: Skärmdump 2022 med Alice och Pär
Ett exempel på hur politiker använder sig av det journalistiska formatet för att lyfta sina frågor är de miljöpartistiska EU-parlamentarikerna Alice Bah Kuhnkes och Pär Holmgrens nya talkshow på Youtube, som sänds direkt från EU-parlamentet. Foto: Skärmdump 2022 med Alice och Pär


PUBLICERAT: 12 november 2020
 

Under ett seminarium för två veckor sedan pekade Mattias Ekman, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för mediestudier, IMS, på en rad exempel på hur olika politiska aktörer använder sig av journalistiska format för att profilera sig själva och sin politik på nätet.
 


Ett exempel är de miljöpartistiska EU-parlamentarikerna Alice Bah Kuhnkes och Pär Holmgrens nya talkshow 2022 med Alice och Pär som sänds på Youtube - direkt från EU-parlamentet. Vänsterpartiet sänder Snack med Sjöstedt. Och den före detta riksdagsledamoten för Sverigedemokraterna, Kent Ekeroth, har axlat rollen som reporter på nättidningen Samhällsnytt och programledare i Samnytt TV. Den moderata riksdagsledamoten Hanif Bali är programledare för podcasten God Ton där han diskuterar samhällsfrågor i magasinformat.
 

– Vi ser det här som en del av politikens medialisering, det vill säga att politiken i allt högre utsträckning anammar det som brukar kallas medielogiker – alltså strategier och praktiker för att nå medialt genomslag. Och att politikens innehåll anpassas efter de här logikerna, sade Mattias Ekman.
 

Enligt Mattias Ekman så handlade medialiseringen av politiken tidigare om hur politiker formade sitt budskap för att få genomslag i traditionella massmedier. Idag så handlar det mer om att politiska aktörer väljer att profilera sig själva och lyfta sina frågor i sociala medier och genom andra digitala kanaler.
 


– Det här blir ett sätt att ”runda” den traditionella journalistiken som man annars går igenom när man framträder i ett tv-program, i en radiointervju eller som källa till en nyhet i pressen. Och det här är också ett sätt att skapa uppmärksamhet i den digitala ekologin. En ekologi som präglas av ett allt större informationsinnehåll där politiska aktörer på olika strategiska sätt försöker nå ut till medborgarna, sade Mattias Ekman som tillade att "parasiterande nyheter" är ett relativt outforskat fenomen som karaktäriseras av att den politiska kommunikationen har gränsöverskridande och genremixande drag.

Enligt hans forskarkollega vid IMS, Andreas Widholm, docent i journalistik, IMS, är de så kallade parasiterande nyheterna ett exempel på hur politiska aktörer utnyttjar journalistikens konventioner, praktiker och genrer för att få uppmärksamhet och spridning på internet. Och i vissa fall så handlar det också om en exploatering av den trovärdighet och legitimitet som traditionella medier innehar.

– Vi har också försökt förstå det här fenomenet i relation till ett minskat förtroende för traditionella nyhetsmedier bland allmänheten, sade Mattias Ekman och tillade att fenomenet skiljer sig från alternativa medier, på så vis att "parasiterande nyheter" produceras av aktörer inom det politiska systemets institutioner.

Av Svante Emanuelli
 

Mer information
Den 29 oktober 2020 deltog Mattias Ekman i seminariet Offentliga samtal: Vem vinner nätkriget? Misstro och nätaktivism i lögnens tid som arrangerades av Vetenskapsrådet och Institutet för framtidsstudier.
Mattias Ekman och Andreas Widholm presenterade nyligen sina preliminära resultat av den pågående studien "Imitating the news: Political communication, parasitic news formats and the decline of journalistic authority" under Sixth conference of The International Journal of Press/Politics den 21-24 september 2020. De hoppas även kunna publicera en vetenskaplig artikel baserad på studien under 2021.