"Vid morgontéet" målad av Pehr Hilleström.
Pehr Hilleströms målning "Vid morgontéet" föreställer storköpmannen Jürgen Christoffer Müllers våning med adress Skeppsbron 2 i början av 1800-talet. (Bilden är något beskuren).


PUBLICERAD: 16 december 2020
UPPDATERAD: 17 december 2020
 

Enligt honom spelade Konkursinstitutet en avgörande roll för hur föreställningar om kredit och tillit med tiden kom att förändras.

– Huvudfrågan är hur föreställningar om ”kredit” under slutet av den tidigmoderna tiden förändrades mot en ökad ekonomisk realism med reformeringen av konkursinstitutet från slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. En sådan modernisering skedde i många europeiska länder och det koloniala Amerika men förhållandena är komplexa, säger Klas Nyberg, professor i modevetenskap med bakgrund som ekonomihistoriker. Han säger att den förindustriella kreditmarknaden kännetecknades av två motstridiga sociala och ekonomiska beteenden.

– Å den ena sidan stod en lånebaserad aristokratisk slösarkultur präglad av iögonfallande konsumtion. Den grundades på adelns politiskt tilldelade skattefrihet och manifesterades utåt i form av franskinspirerad lyx, mode och grandios livsstil på slott och herresäten. Å den andra sidan stod utrikeshandelns köpmän som finansierade sin verksamhet med ekonomiskt överskott på sin verksamhet. En tredje tendens, som ännu var i sin linda, är ett växande begär efter konsumtionsvaror och lyx bland det stora folkflertalet. Också här dominerade franskt mode.

Klas Nyberg/Stortorget, Gamla Stan. Foto: Privat/Anders E. Skånberg Montage: Svante Emanuelli
"Huvudfrågan är hur föreställningar om ”kredit” under slutet av den tidigmoderna tiden förändrades mot en ökad ekonomisk realism med reformeringen av konkursinstitutet", säger Klas Nyberg, ekonomihistoriker och professor i modevetenskap, Stockholms universitet. Foto: Privat/Anders E. Skånberg Montage: Svante Emanuelli


Klas Nyberg säger att staten tillkom som drivkraft för en moderniserad kreditmarknad i samband med övergången från tidigmodern tid till modern tid. Mellan 1767-1830 reformerades Konkursinstitutet. Lagstiftningen konkretiserades och började tillämpas i praktiken med bland annat en effektivisering av ärendenas handläggning.

Det fanns stora skillnader på ekonomiska beteenden i olika branscher.

– Projektets undersökningar visar att storköpmän inom utrikeshandeln var tidigast ute med rent ekonomiska insikter. Kulturarbetare som målare och skådespelare uppvisar en rad irrationella drag i sitt ekonomiska beteende även efter 1830. När den ekonomiska omsättningen ökade som en följd av en växande hemmamarknad krävdes mer rörelsekapital.

I ett internationellt perspektiv hörde Stockholms stagnerade ekonomi till Europas svagaste tillväxtområden tillsammans med sydeuropas handelsstäder samt huvudstäderna Amsterdam, Köpenhamn och Lissabon. Huvudstadens ekonomi känneteckades av en stagnerande demografisk och ekonomisk utveckling både för 1700-talets senare hälft och den följande 1800-talets första hälft.

– Avseende de urbana kreditmarknaderna är utvecklingen inte lika entydig. Där skedde en tydlig nordlig tyngdpunktsförskjutning från Amsterdam till London och även Hamburg var viktig för Stockholms vidkommande. Flertalet av dessa viktiga kommersiella centra var huvudstäder som generellt sett var ”stagnerande” i högre grad än de nämnda industristäderna. Amsterdam, Köpenhamn och Lissabon uppvisar samma slags stagnation som Stockholms.
Av Svante Emanuelli
 

Om boken
Redaktörsduon Klas Nyberg och Håkan Jakobsson, båda verksamma vid Stockholms universitet, har i sin nya antologi Luxury, Fashion and the Early Modern Idea of Credit (2021), som ingår i bokserien Perspectives in Economic and Social History, sammanställt aktuell forskning om hur sociala och kulturella föreställningar om kredit och tillit moderniserades i samband med Konkursinstitutets framväxt i mode- och lyxkontexten. Boken släpptes den 30 november 2020.

 

Klas Nyberg
Klas Nyberg är verksam som professor i modevetenskap vid Stockholms universitet. Han är ekonomihistoriker och forskar bland annat inom fälten textilhistoria, konsumtionshistoria och materiell kultur. Han tilldelades det Söderbergska handelspriset 2013 och Stockholms stad utsåg honom till årets S:t Eriksmedaljör 2018.

 

Håkan Jakobsson
Håkan Jakobsson är doktorand vid Historiska institutionen och även verksam vid Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet. Hans forskning rör sig inom fälten handels-, ekonomisk- och teknikhistoria under tidigmodern tid. I den nyutgivna antologin har han bidragit med nya insikter om ekonomiska beteenden och sociala strategier i sidenmanufakturen i Stockholm (1744–1831).