Innan offren fick gå in i gaskamrarna i Auschwitz samlades deras tillhörigheter in. Foto: M. Krynica
POLEN. Innan offren slussades in i gaskamrarna i Auschwitz koncentrationsläger, samlades deras väskor och tillhörigheter in. Foto: Maciek Krynica/Mostphotos © 11 augusti 2019


Läs mer: Specialbyggda förintelseläger börjar upprättas 1941

I sin forskning kring förintelsen har hon undersökt hur förföljelserna av och massmorden på judar skildrades i svenska tidningar från Hitlers maktövertagande 1933 och fram till krigsslutet 1945.

Ester Pollack ville veta hur mycket svenska folket via pressen kunde känna till av de nazistiska koncentrations- och förintelselägren, och om omvärlden hade kunnat reagera tidigare.

– De få röster som försökte följa en annan linje, kuvades av olika typer av ingripanden, sanktionerade från samlingsregeringen. Att underlåta att publicera nyheter som kunde förarga Nazitysklands myndigheter, blev det ”nya normala” (red. anm. i Sverige), en symbolisk utplåning av de mest förskräckande rapporterna om massakrerna på judarna, säger hon.
 

– Alla skildringar av grymheter i samband med kriget skulle undvikas, sade Ester Pollack.
– Alla skildringar av grymheter i samband med kriget skulle undvikas, sade Ester Pollack under sin installationsföreläsning för en vecka sedan då hon berättade om den svenska statens informations- och presspolitik under början av 1940-talet. Foto: JMK/IMS, Stockholms universitet.


Läs mer: Känns parallellen till 30-talet uttjatad? Tänk en gång till

En del nyheter om morden på judarna sipprade ändå fram redan 1942, speciellt i de tidningar som var mest kritiska till Nazityskland. Samtidigt var nyhetsinformationen knapphändig. Ester Pollacks studie visar att den svenska pressen visserligen skrev om förföljelserna av judar mellan 1941-1945, men att rapporteringen var fragmenterad och färgades av de olika tidningarnas hållningar till nazismen.

– Den politiska eliten hade tillgång till upplysningar om utvecklingen av folkmordet på judarna, men regeringens informationskontroll och presspolitik innebar att den typen av underrättelser inte aktivt skulle förmedlas till den breda publiken, säger hon och beskriver samhällsklimatet i Sverige under kriget.
 

Innan offren slussades in i gaskamrarna samlades deras skor in. Foto: M. Krynica/Mostphotos © 2019
POLEN. Två unga besökare tittar på de skor som en gång samlades in från de offer som leddes in i gaskamrarna i Auschwitz koncentrationsläger. Foto: Maciek Krynica/Mostphotos © 11 augusti 2019


Ester Pollack menar att den svenska statens presspolitik som innebar ett förbud mot skildringar av krigets grymheter fick stora konsekvenser. Tidningar som rapporterade om nazisternas systematiska förföljelse av judar fick utstå repressalier.

– Den nyhetsförmedling som hade kunnat ge allmänheten bättre kunskap om vad som försiggick i det Tredje riket kvästes.

Hon tillägger att det var först i krigets slutskede som de chockerande reportagen om förintelselägren stegvis kom att publiceras.

– Utrymmet för sanningsenlig och verklighetsförankrad nyhetsrapportering var begränsat. En normalisering av ”att inte veta” och en åskådarposition skapades, både genom regeringskontroll och genom självcensur. Det arvet ser vi återverkningarna av ända in i vår egen tid, säger Ester Pollack.
Svante Emanuelli 

 

Mer information

Sverige behöll sin neutralitet under hela kriget och intog en åskådarposition till Nazitysklands ockupation av de svenska grannländerna Norge och Danmark. Tyskarna tilläts transportera krigsmateriel och soldater på det svenska järnvägsnätet. Och handeln med Tyskland fortsatte även efter 1933.
Den svenska statens repressiva informations- och presspolitik bestod av två delar. Dels Informationsstyrelsen som med hemliga "grå lappar" angav vad som var lämpligt för tidningarna att skriva om, dels Pressnämnden som var ett forum för samarbete mellan staten och tidningarna och som skulle garantera ett nära samarbete dem emellan.
Som nybliven professor i journalistik höll Ester Pollack sin installationsföreläsning “Försiktighet, protest eller anpassning? Judarnas öde i svensk press 1933-1945” den 15 november vid IMS. Hon presenterade då resultaten av två delstudier om hur judarnas öden beskrevs i svensk press under åren 1933-1945. Forskningsresultaten kommer även att publiceras i en internationell vetenskaplig tidskrift under 2020. Läs mer om Ester Pollacks forskning.